måndag 28 februari 2011

VI HAR HANGLAT MED TIMBUKTU!

Eller ja, nastan iaf! Vi har druckit ur samma bucket! Igar var det festival har pa Koh Samui. En massa svenska artister som ideelt staller upp under tva dagar med syfte att samla in pengar for att halla Koh Samui gront! Fantastiskt rolig kvall och vi dansade loss under palmerna till inpa morgon timmarna. Blev en privat sangstund med Malmos stolthet Timbuktu ocksa:D Lovar att ladda upp filmen safort vi far tag i den!
Vart gang under kvallen
Under kvallen traffade vi forst Johan och Leopold fran Lund respektive Stockholm. Dessa tva killar hade tillskillnad fran oss lamnat Sverige for att jobba a inte for backpacking. Dock inte vilket jobb som helst utan de sysslar pa heltid med natpoker och kande inte varandra innan de drog ner hit utan traffades via en poker sidan. Leo ar nog aven det storsta Falsterbo Horse Show fan vi traffat pa lange och amnade med gladje over sin troja til Emy ihopp om att aterse den till sommaren.. Lite senare slog vi oss ihop med tva jatte trevliga tjeje fran Linkoping, Sara och Ida.

H

sdL



lördag 26 februari 2011

Kossa MUUUUUU

Nu ar vi antligen, efter 24 h resande framme pa Koh Samui!Det ar harligt att hanga i solen och nu pa kvallen har vi avnjutit varsin Bannana Dacqueri liggandes pa Beachen. Avundsjuka? Det borde ni vara, vi horde att det snoa hemma...




Vi kanske inte borde beratta detta...

Som rubriken lyder borde vi kanske inte beratta detta eftersom det sitter oroliga mammor dar hemma men vi klarade oss helskinnande ur det och nu iefterhand ar det verkligen ett minne att ha med oss hem!

Nagot stressade kastar vi oss in i en Taxi for att ta oss till Bangkoks flygplats med riktning Malaysia. Nar var icke engelsktalande taxisnubbe signalerar att vi ska betala vagtull fragasatter vi om det inte ingar i priset, efter detta gar allt valdigt snabbt. Emy som sitter djupt forsjunken i Lonley Planet reagerar inte riktigt nar Taxin plotsligt svanger av vagen. Josefin borjar ana att nagot inte stammer och nar Taxisnubben vinkar till sig en man och sedan kor in pa en bakgata tar hon ett extra tag i vaskan och sager till Emy att vi borde hoppa ut. Emy fattar inte riktigt men i samma stund som vi kastar oss ur taxin ser vi hur mannen oppnar en grind med VARLDENS STORSTA HANGLAS. Var fraga ar bara vad hade hant om vi inte hoppat ur bilen? Var hade vi hamnat? Vi var inte helt bekvamma i denna situationen och rekomenderar alla att alltid ha koll vart din taxi fardas. Men som sagt inget hande och vi ser det som om vi ar ett minne rikare.

VISA-run to Penang

Vi drog som sagt till Penang i Malaysia och sa gjorde aven vara spenderbyxor. Vi vet inte pa vad men vi har spenderat mer pengar an innan iaf:P Kanske berodde det pa China Towns nagot sunkiga Guest House eller vart otroliga sug efter skandinavisk mat? Iaf, Penag var coolt och vi hann med en del:

-Besokte Kek Lok Si tempel
Det kanns som om valdigt mycket vi besoker ar Sydost Asiens storsta- och sa aven detta tempel. KekLok Si ar Sydost Asiens storsta Buddhistiska tempel och vi spenderade nagra timmar med skoldpaddor,aggresiva buddahs, pappersbollar och en jatte bronsstaty. Risken finns att vi missade sjalva huvudattraktionen, men vi tanker sa har: Det vi inte vet det lider vi inte av, ibland kanns inte tempeltrappor jatte hett i nastan 40 gradig varme och ibland kanns glass viktigare an kultur.

-Chillade med Apor i Botaniska tradgarden
Efter templet ttog vi bussen till Penangs botaninska tradgard. Den var stor och full av apor och massa haftiga trad men tyvar missade vi nog aven har huvudattraktinen, blommona. Dock inte pga lathet utan pga fel arstid. Men anda en upplevelse rikare att beratta om for barnbarnen som vi sager har nere:)

-Krangde indisk mat
Georgetown har mycket att leveraera i matvag och vi passade pa att testa indiskt. Det var riktigt gott och aven Emy som inte ar sa fortjust i det starka blev matt. Restaurangens agare passade pa tat bjuda pa bade forrat och efterratt, inte oss emot!

-Undrade over vad som var grejen med Fort Cornwallis
Det var inte det haftigaste vi gjort och kanske inte det coolaste att beratta for dom dar barnbarnen vi kanske far nagon gang, men vi har varit dar! Och nar vi kommer hem far garna nagon historiekunnig person forklara for oss varfor just detta fort ar sa speciellt, for vi forstod inte. Inte ens brunetten greppa grejen.

-Upplevde talesattet "vill man vara fin far man lida pin"
For 80 Ringit blev vi bebislena pa vara ben och kan nu stoltsera med bade harlosa och brunbranda spiror. Men FY F*N vad ont det gjorde.

-Forsokte lara malaysianerna det hederliga kosystemet

Det dar med att koa ar verkligen inte Malaysianernasgrej vilket vi fick erfara pa flygplatsen. De klampar bara ratt over oss som om vi vore luft och trots vara ihardiga forsok att tala om att vi faktiskt existerar, att vi star i ko och att dom ocksa borde gora det tog det hundra ar att komma fram till incheckningen.

-Insag att vi ar incheckningsproffs
Medans det tog varje Malaysian ca 5 min att checka in gjode vi hela grejen pa 40 sekunder. om vi ar stolta? MYCKET!

Pa det stora hela ger vi GeorgeTown och penag tummen upp, med undantag for ChinaTown. Det ar en fin stad med mycket att se och framforallt vanliga manniskor som inte gor sitt yttersta for att lura av dig dina sista slantar!


Inlagget "Sondag 13 februari" ar nu uppdaterat

Vi har nu fyllt pa inlagget om trekkingen och hoppas aven fa upp nagra bilder innan vi gar till sangs

Vad har hant sen sist?

-Vi har firat alla hjartans dag.
Efter Chiang Mai drog vi till Chiang Rai for att traffa Meit, en thailandare som gick i samma klass som Josefin pa ProCivitas. Tillsammans at vi alla 3 en fantastisk alla hjartansdag middag bestaende av nudlar, kyckling och cachew notter mm som sedan avslutade pa Swenssens med en stor, fet glass! Vi gjorde helt enkelt det basta for att ta oss igenom denna for oss helt romantiklosa dag

-Emy har spytt som en gris
Nagonting gick fel. Valdigt fel tom. och morgonen efter alla hjartans dag gjorde Emys mage uppror och josefin fick inta rollen som sjuksyster. I 3 dagar blev vi strandade i Chiang Rai och Emy holl sig till en strikt diet bestaende av var kara 7-eleven yoogi och lite vatten.
-Sa farval av Laos
Eftersom Emys imunforsvar verkligen var i botten var vi tvugna att overvaga var situation och kom tillslut fram till att vi skulle overge drommen om Laos. Istallet skulle vi bege oss "hem" til Bangkok & fixa nytt Visum pa ambassaden dar innan vi drog mot oarna ssa Emy kunde fa vila upp sig. Det var alltsa med tunga hjartan vi lamnade Chiang Rai. Vi var sa nara Laos och anda sa langt borta. Men vi far tanka positivt, nu har vi en anledning att komma tillbaka, elelr hur?

-VISA trouble
Nan smart javel tankte inte efter nar dom planerade Thailands visa regler. Dom planerade dom iaf inte som vi vill ha dom. Tydligen gick det inte att fixa mer an 15 dagars visum om vi besokte thailandska ambassaden i sjalva Thailand. Eftersom vi tankt fixa nytt visum i Laos hade vi inte direkt funderat over detta utan tog nastan forgivet att vi likval kunde fixa det pa Thailandska ambassaden i Thailand som i nagot annat land, men icke sa nicke. Nu stod vi alltsa i Thailand, med 4 dagar kvar pa vart visum och sa mycket att se och gora. Ett alternativ var att dra till kambodja men ni kan ju gissa sjalva hur sugna vi var pa att atervanda.. Tillslut bestamde vi oss for att ta ett flyg ut ur landet och sen flyga in igen for att fa 30 nya dagar. Eftersom Burma var det billigaste alternativ tyckte vi det lat bra och vi skulle dessutom fa se ett till land. men med tidigare erfarenheter i bagaget dubbelkollade vi med personalen pa New Road Guest House dar vi bor nar vi ar i Bangkok och tur var vall det for Burma hade ganska nyligen andrat VISA regler och VISA on arrival var inte langre mojligt nar man kom med flyg. Detta medforde fler timmar vid internet och vackning av diverse bakfulla systrar (inga namn namnda) men tillslut fick vi iaf tag pa tva flygbiljetter tur/retur till Penang, Malaysia.
-Strandhang pa Koh Samet
Med 3 dagar kvar till flyget skulle ga och lika manga Visum dagar kvar drog vi pa valbehovlig weekend till Koh Samet. Vi korde skont strandhang pa folktomma strander och drack Fruitshakes tills det kom ut genom oronen.


onsdag 23 februari 2011

Sondag 13 februari
















Det var ett tag sen vi skrev men nu kommer fortsattningen pa vara aventyr i Chiang Mai.

Natten var hard och da definitivt inte pga fest och alkohol (aven om det gjordes goa forsok att fylla oss med thaiwhisky fran diverse hall). Nej nej, i norr ar det kallt, precis som hemma, och trots tights, tshirt, langarmat, vara sovsackslakan och ett gemensamt tacke fros vi bade rumpor och nasor av oss. Redan pa kvallen hade det varit det kallt pa Jumbo Camp trots lagerelden men det var inte forran pa natten det verkligen slog till. Pa morgonen efter fick vi reda pa att det hade varit hela 10 grader under natten och i vart stenhus hade det sakert varit annu kallare for det va verkligen helt isolerat och slappte inte in minsta varme.

Nar vi vaknade fick vi erbjudande att bada elefanterna en gang till men eftersom trekkingen snart skulle borja och vi inte hade mer klader med oss an de vi hade pa oss tackade vi nej till erbjudandet. Vi satte oss och vantade pa att frukosten skulle bli klar och hade vi vetat vad som vantade oss i vant vag denna dag hade vi nog packat vara saker och borjat ga sjalva! Frukosten var iaf helt okej och MR T (en liten pratglad thailandare som dopte om Emy till Barbie ((Ej omtyckt smeknamn!)) tryckte i oss den ena mackan efter den andra.

Enligt vart Schema skulle trekkingen borja 9.30 men nar klockan slagit 11 hade vi fortfarande inte kommit ivag. Nar var guide sager att vi snart ska ga protesterar de tva oversminkade tjejerna hogt, dom har ju betalt for att rida elefant en gang till! Istallet for att skicka med oss med nagon av de andra grupperna far vi sitta och vanta ytterliggare 1,5 timme pa campet dar det absolut inte fanns nagot att gora nar alla andra gett sig av och elefanterna var ivag pa tur.

Tillslut samlade var guide oss och tog med sig ett gang irriterade Svenskar, japaner, korianer, italienare och tyskar upp mot vagen, bakom i lunkande tempo traskade de oversminkade tjejerna som efter elefantturen gick for att battra pa sminket ytterliggare. Nar vi nar vagen visar det sig att det bara finns en truck kvar pa parkeringen och inte tva. Detta resulterar i ytterliggare en halvtimmes vantan. Tillslut bestammer sig guiden for att trycka in oss alla i en bil och forsoka hitta den andra pavagen. Vi ska forsoka ladda upp en bild senare hur vi sitter 17 pers ihoptryckta i en bil for 10;)

Halvvags till platsen dit vi ska borja promenera fran hittar vid en andra bilen som vi och nagra japaner bli ombedda att hoppar in i. Efter ytterliggare en stunds umpabumpa fard, vi snackar verkligen puckelpist har nar vi beskriver vagarna, nadde vi platsen dar vi skulle vandra genom djungeln till ett vattenfall. Det blev en mysig (och svettig) promenad som gick bade upp och ner och det ar verkligen svart att beskriva hur vackert det var dar mitt i djungeln. Annu svarare var det att fanga pa bild. Ungefar halvags till vattenfallet stannade vi och at lunch for att sedan fortsatta promenaden.

Nar vi kom fram till vattenfallet blev vi inte jatteimponerade men det var iaf mysigt och otroligt skont att plaska fotterna i det svala vattnet. Vi hoppade simturen for ja, det var helt enkelt svinkallt. Nar det var dags att bege sig mot bilarna igen hade vi tryckt i oss varsitt paket Oreos(var nya drog) och var mycket matta och belatna. Emy struttade pa och rattsom det var var Josefin borta. Jaha tankte Emy och fortsatte ga! En stund senare aterforenades vi nere vid bilarna och det visade sig att Josefin haft oturen eller kanske turen? att hamna bakom den langsamma tysk/italienska mannen hela vagen ner och det var helt omojligt att "kora om". Visst gick det langsamt och vi tappade bort varann men mannen hade iaf en del balla historier att beratta:)

Efter en umpabumpafard till floden hoppadevi i var raftingutrustning. Om vi far saga det sjalva sa har vi nog aldrig varit snyggare! Bast att lata bilderna tala for sig sjalv.. Vi tog sedan varsin paddel och gick ner till var gummibat dar vi motte upp vart "Crew". Det blev vi, de oversminkade tjejerna och 2 nyexaminerade College dudes fran Cornell. Raftingen var kanske inte den vildaste men det var sjukt kul anda och vi ar riktigt sugna pa att prova en mer crazy variant men da kanske vi skippar vattenkrig med japanerna? Josefin passade aven pa att ta en simtur som Emy tacka nej till for hon inte ville bli blot, nagot som japanerna ganska snabbt rattade till!

Efter raftingen bytte vi till det lite lugnare fardmedlet bambooraft. Raften var helt enkelt gjord av langa bamburor och man satt direkt pa vattnet eftersom raften la sig nagot under vattenytan. Clark, en av de amerikanska killarna tog tag i styrpinnen och vi andra chillade loss i solen! Josefin testade aven pa att halla i styrpinnen (aven denna en lang bambu pinne som man tryckte ner i botten for att dra sig framat) .

Nar vi kom fram till slutstationen fick Clark den stora aran att fotografera dessa tva fotogenetiska Svenskar, an en gang far bilderna tala.

Nu skulle var tur egentligen vara slut men guiden fraga om vi ville se en tribe by (typ bergsfolksby). Naturligtvis ville vi det men vi hade inte raknat med att dom skulle dumpa oss dar helt sjalva men vi gjorde det basta av situationen och gic runt och tittade och tog lite balla hoppbilder mot en cool bakgrund. Nagonstans ungefar dar vid hoppbilderna blev Josefin sugen pa att spela fotboll (Nagot som aldrig tidigare hant under hennes 19-ariga liv) Sa hon joinade byns barn for en match over sten och koskit. Det var ett fantastiskt satt att komma lite narmre byns befolkning. Aven om man inte talade samma sprak sa hade man anda samma mal, att fa in bollen i mal. Barn ar sa fantastiska pa det viset, de verkligen valkommnar en med oppna armar, det spelar ingen roll om du ar svart eller vit, tjej eller kille eller om du har sneda elelr raka ogon. Nar vi borjade undra om var guide glomtbort oss eller helt enkelt stuckit med var packning rullade bilen in pa gardsplanen och vi begav oss trotta hem efter en lang dag.

tisdag 15 februari 2011

Bilder!

Nu har vi varit duktiga och lagt upp bilder:) Bladdra langst bak till de forsta inlaggen och bladdra sen framat. Lagger upp mer bilder senare men nu maste Josefin ga hem och ta hand om Emy som kramar spyhinken:( Vi borjar undra med vem Emy gjort sig ovan for pa mindre en 3 veckor har det varit halsfluss, nasselfeber och nu krakeriet? INTE RATTVIST!

söndag 13 februari 2011

Lordag Del 2: Bara for att vi har ridit Elefant!!!!

Efter en nagot omskakande fard pa umpabumpa vagar nadde vi Jumbo Camp! Ah dar nere i dalen sag vi vart hem for dagen! Snabbt gick det upp for oss att vi pa nagot satt skulle behova ta oss ner till vara nya vanner och vi borjade speja! Snart fastnade vara blickar pa en extremt lang trappa. Utan att helt tappa modet borjade vi traska. Vi ar ju trots allt vana sen Angkor!

Nar vi natt vart mal visades vi till vart rum och fick varsit paket med vara Mahoot(elefant ryttar) klader. Vi svidade snabbt om till vara nya dressar och kande oss hetare an vanligt. Vi kande direkt att detta kunde vara en ny trend och funderar satrkt pa att ta konceptet till Sverige!

Efter ombytet var det dags for Elefantskola! Vi fick i teorin lara oss olika kommandon och rorelser for att styra elefanterna. Vi fick aven reda pa olika intressanta saker om vara alskade Fannnnies (elefanter), t ex vager en nyfodd elefant ca 90 kg. Cartoon berattade att de for nagot ar sen fatt en elefantunge 6 manade for tidigt som bara vagt 50 kg och darfor fatt tas till elefant sjukhuset for att bo i kuvos i flera veckor. Lite andra saker Cartoon beratta for oss om:

-I Thailand finns 2 elefantsjukhus, 1 elefantskola och 1 alderdomshem for elefanter
-I Thailand far agarna betalt for att lata sina elefanter ga i skola
-En Thailandsk elefant kostar ca 600 000 Bath
- Dagskostnaden for en elefant ar ca 600 Bath
-Elefanten maste ata minst 200 kg mat om dagen
-En thailands elefant har 3 yrkesmojligheter: arbeta i skogen, inom showbussines eller inom turistnaringen. Vilket det blir bestams utifran dess temprament.
-Elefant sjukhusen har egna forskarcenter och tackvare dem lyckades man radda livet pa en elefant som fick halva benet bortsprangt av en landmina. Man gav helt enkelt elefanten en protes!
-Thailandska elefanter gillar vatten medans de afrikanska int egor det
-Elefanterna ska enligt lag badas 1 gang per dag
-Kungafamiljen varnar om elefanterna och skanker varje ar en stor summa pengar

Nar vi var klara i skolbanken gick vi for att bekanta oss med vara nya vanner. Vilka fantastiska djur! Vi fick mata dom med bananer och fick chansen att verkligen komma nara dom. De var verkligen gosiga och om de hade kunnat hade de nog garna hoppat upp i vara knan! Nar bananerna var slut var det dags for THE BIG THING! Rida elefant! Vi fick turas om och rida en lite bana med vara den snallaste elefanten for att nu i praktiken utova de komandom vi tidigare lart oss i teorin! Det haftigaste med allting var att vi slapp de dar stolsadlarna som elefanterna brukar ha pa ryggen och kom darfor valdigt nara dom och fick mojlighet att kontrollera dom helt sjalva precis som deras mahooter gor.

Lagom skakis i benen var det antlingen matdags! Vi hade inte atit sen var tidiga frukost och var darfor valdigt hungriga nar lunchen serverades. Vi fick vegetariska springrolls, tofu soppa och nagon form av kycklingratt. Fantastiskt gott!

Nar vi smalt maten var det ater dags att ropa "Song song" till elefanterna vilket ar kommandot for att dom ska lyfta sitt ben och hjalpa en upp pa ryggen. Vi delade pa en elefant som vi tyvar inte minns namnet pa men hon var valdigt fin:) Emy som inte ridit hast pa ett tag darhemma var inte helt bekvam med att sitta langst fram och darfor hamnade Josefin i styrposition och Emy lite langre bak pa elefantens enorma rygg. 123 raknade vi och gav och ivag mot djungeln! "Pai Pai" (framat) beordrade Josefin elefanten och sa klattra vi upp for berget! Det blev en handelserik tur dar vara elefanter rev ner det ena bambutradet efter det andra och nar de sminkade tjejernas elefant vagrade slappa taget om sitt bambutrdd fastnade de tillslut mellan tva stenar (bilder kommer). Mitt i kaoset nar mahooterna forsoker fa loss ekiopaget kissar elefanten ner en av mahooterna som forsokte fa den att flytta pa sig! Extremt kul tyckte vi som satt en bit bort i tryggheten uppe pa var elefant!

Nar vi kom tillbaka till Campet tog vi elefanterna till vattenhalet dar de fick dricka och kyla ner sig innan vi lat dom vila i skuggan. Det hade nu kommit flera trekking grupper till Campet och vi blev heta fotoobjekt dar uppe pa elefantryggarna i vara mahoot klader!

Nar vi alla svalkat oss en stund hamtade vi vara fannies och gav oss ivag mot badplatsen (aven kalald lerspat) dar vi tvattade elefanterna. har nog aldrig varit sa mysigt att sjunka ner i lera som just da! Elefanterna njot verkligen nar vi skruppade dom rena och skvatte vatten pa dom!

Efter en lang dag pussde vi en sista gang pa vara vanner och gick sedan for att sjalva ta en valbehovlig dusch!



Pa vag upp ur badet

Lerbad! Extra viktigt ar det att skruppa under ogonen

Elefant pavag att resa sig

Pa orkidee farmen



Pa Orkidee farmen


Elefant pavag upp





Elefant pavag upp


Hanger vid vattenhalet


Torstig Elefant

In the jungle


Hungrig elefant


Klattrar uppat


Jumbo Camp




Hanger med var larare



Traning pagar!


Traning pagar

Upphanglad av en elefant!


Emy bekantar sig med en Faaanniiiiie



KOM HIT MED BANANEN DA!!!!



Matning:)

Lordag del 1 : Blommor och bin? Nej orkideer och smakryp

Vet inte om vi namnt det i tidigare inlagg men helgens planer var iaf Elephant Training+Trekking. For enkelhetens skull delar vi upp dagarna i olika inlagg
Kl 8.30 blev vi upphamtade av dagens Guide, Cartoon "Som i Cartoon Network" som Toonie stolt beratta. Vi hoppade in i minibussen och akte for att hamta upp 3 andra tjejer:
Forst 3 andra tjejer:

Tjej nr 1: En rysk tjej i 20-ars aldern (Trodde vi, hon visade sig vara 37) Som bodde pa Costa Rica. Otroligt sot! Dessvarre lyckades hon sanka stammningen i gruppen stundvis med diverse asikter.

Tjej nr 2 &3: Tva engelska tjejer som reste ihop. De hade redan varit ute och rest i fyra manader och vi forundrades over deras overmakeade face. Sjalva orkar vi knappt ta pa maskara, vad ar meningen liksom? Vi blev somsagt lika facinerade varje gang de plocka fram puderdosan och lappglanset!

Vart forsta stopp blev en Orkidee och fjarilsfarm. Fjarilsdelen var inte sa mycket att de men bland orkideerna hade vara mammor trivts. Overallt blommade det: rosa, lila,rott och gult!

Nasta stopp blev en marknad dit de olika bergsbyarna brukar handla, darav mottes vi av de mest bisarra saker. Det fanns verkligen allt fran frukt till kott till papper, ja men typ allt man behover hemma. Nar vi kom till matavdelningen ryggade vi snabbt tillbaka da vi mottes av den ena uppsprattade honan efter den andra(inkl huvud, klor och tarmar, tydligen tribe delikatesser), en bit bort lag en uppsprattad vattenbuffel (kottet smakade for ovrigt faktiskt gott aven om det var svart att fa i sig nar man hade sett dom skara upp buffelns maginnehall). Sist men inte minst fick vi erbjudandet att prova den fantstiskt delikatessen: SMAKRYP!!!!! Vi tackade vanligt men bestamt nej och sprang med kokosnotterna under armen ut till den trygga solen.

fredag 11 februari 2011

Ett galet tag och en snall farbror

Efter ett otroligt misslyckat forsok att ladda upp bilder pa vart guesthose i Bangkok. Slangde vi med stor smidigthet, not, pa oss vara Backpacker vaskor for tredje gangen sen resans start och promenerade for andra gangen for dagen (torsdag) till Stationen. Vi inhandlade lite nod proviant i form av vatten och Dunkin Donuts och gick sedan for att leta reda pa vart tag. Tillslut hittade vi vara sangar och gjorde oss hemmastadda. Vi ville valdigt garna ta ner extramaddrasserna fran vara sangar men efter vilda protester fran en icke engelsktalande Thailandare som skulle hanga i samma del som vi gav vi upp. En stund senare forstod vi vad han menat. Nar vi rullat i ca 1 h kom en man, sjalvklart ikladd munskydd, och fragade om han skulel badda vara sangar. Jippie skrek vi och fragade oss sjalva var man hittar sadana man?

Den icke engelsktalande mannen var snall att forse oss med ytterliggare proviant iform av clementiner. Ett sexigt kompliment till vara inte riktigt lika sexiga kvallsmackor. Ijamforelse med brodet har ar vart vita brod i Sverige grovt som... Snus?

Taget var otroligt skumpigt och hoppade hit och dit men i jamforelse med nattbussarna var dessa 13 h som en tripp upp till himmelriket och tillbaka.


Nu (fredag) sitter vi har i Chiang Mai framfor datorn. 3 h har gatt sen vi satte oss har och det ar sa skont att bara gora nagot som man gor hemma ibland. Kolla Lite Facebook, kolal Mailen mm. Josefin har aven Skypeat med bade foraldrar och pojkvan och det var mysigt att hora lite roseter fran hemma.

Varfor ater inte Kineser?

Dagens mal (Torsdag) Var att inskaffa en biljett till Chiang Mai samt att vandra runt i China Town. Biljetten inskaffades relativt smidigt och vi traskade vidare mot China Town. Det ar intressant det har med Thaisar som ska beskriva vagen. Vi fick nog sakert 3 oliak beskrivningar om hur vi skulle ga och alla at olika hall. Tillslut sprang vi pa en snubbe som glatt drog med oss till Gate of China Town. Dagens motionspass sager vi. Jaklar vad han pinna pa. Vi tackade , log och sa hejda! Aterigen var vi hungriga som djur (NOTE! Vi maste borja ata mer regelbundet!)Eftersom Emy fortfarande var prickig korv ville vi garna sitta inomhus och ata. Detta visade sig vara en storre omojlighet! Halla ater inte Kineser elelr fragade vi oss sjalva? Nagon som varit dar som kan forklara? Var vi helt ute och cyklade? I ett fakeat China Town kanske? Tillslut hitat vi en restaurang som hette hajfena fast pa typ Kinesiska. Vi stodjer inte hajfisket men hungern har ingen granser! Emy at en godbit mat bestaende av sin favoritratt: kyckling med Cashewnotter. Josefin at lite Fried Rice with Crab including..... AGGSKAL!!!!! AH DAMP! Snacka om att aptiten dog nar munnen fylldes av hart aggskal. Dom lovade en ny ratt. Samma som Emys. Men tillbaka kom endast en ny tallrik Fried Rice som Josefin nu var sadar lagom sugen pa! Iaf ner gick det och nagot forvirrade lamnade vi China Town.

Vi verkar ha lite otur med China Town, vi verkar inte fatta grejen. Eller verkar vi inte forsta vart vi ska ta vagen for samma sak forvirring kande vi i New York.

Antligen Hemma

Efter en en halv crazy tur atervande vi hem till vart kara bangkok och hem till trygga New Road guest House som vi kommit att alska. Har trivs vi. Efter vart flashiga liv i Kambodja tankte vi nu smart. Om vi sparar in pa boendet och moblerar om i vaskan ska det nog kunna ga bra med lite shopping. Innan vi gav oss ut installerade vi oss i vart minimala rum, aven kallat cellen, intog vasken och borjade tvatta. Vi ar inte helt nojda med Kambojsarnas tvattning av vara klader sa darfor tog vi nu saken i egna hander. Josefin halsar och tackar till Pappa Bjorn som slangde med ett extra spannband som funkade utmarkt som tvattlina.

Nar vi var klara med hushallssysslorna slangde vi pa oss gympadojorna och marcherade mot vart efterlangtade SkyTraim! Himla smidigt det dar, blir nog till att skicka ett forslag till dom som bestammer i Sverige nar vi kommer hem! Typ nagonting i stil med "Kara Statsminister...."

Vi intog med glada mine MBK och gick med nagot mindre glada miner darifran. Vi var totally besvikna pa shoppingen!!! Hittade ingenting vi ville ha. Kanske berodde det pa att vi var sa hungriga att vi inte ens kunde besluta vart vi skulle ata? Tog oss nog over en halvtimme att bestamma vart vi skulle ata.

Efter att ha lamnat MBK bakom oss kande vi for att spana in nagra butiker vi sett borta vi Victory Monument sa vi slangde oss ater pa SkyTrainet. Nar vi kom fram insag va att vi hamnat mitt pa varsta marknaden! LYCKA! Massa fina klanningar. Det var dock lite trist for ingen ville lata oss pruta utan alla forsaljare hade gatt ihop och tog 150 bath for alla plagg. Ingen storre summa men det e ju sjukt kul att pruta! Glada, trotta och nojda begav vi oss hemmat med var fynd: 3 klanningar och ett par orhangen.

Hur kan nagot sa hemskt vara sa vackert?

Som vi skrev i forra inlagget sa skulle vi ju besoka Killing Fields innan vi lamnade var absoluta hatstad nr 1 an sa lange, Phom Pehn. Vi hooka en tuktuk och for i ilfart genom soporna. Som vanligt kaosa det loss i trafiken! Bara for att ge er en bild av hur man transporterar sig i Kambodja:

Du behover:

- 1 st Moppe
- 1 st Pappa Kambojsare
- 1 st Mamma Kambojsare
- 1 st (MINST, garna 2 st) naken Kambojsar bebis (klader och barn verkar inte vara nagon storre trend har)

Gor sedan foljande: Tryck pa alla pa det tvahjuliga fordonet, garna tillsammans med med mat, honor, hundar you name it. For basta Kambojsar style sitter mamma Kambojsare pa snedden med ungen slangd over axeln. For en extra touch: Skit i varenda trafikregel som nagonsin stiftats.

Tillbaka till var tuktukfard. Langs vagen forundrades vi over hur rent det faktiskt var langs vagen (Las det lag bara hopknutna soppasar inte utspridda sopor)Tillslut nadde vi Killing Fields. Platsen dit fangarna fran S21 togs for att brutalt avrattas och sedan slangas i massgravar. Det var hemskt att tanka pa vad som forsegatt dar vi nu strosade genom det vackra landskapet. Faktum ar att, bortsett fran alla hal i marken som vittnar om var de nu utgravda massgravarna lag, ar Killig Fields en av de absolut vackraste platser vi sett i Kambodja. Hur kan nagot sa hemskt vara sa vackert? Ar det alltsa det som ska behovas, minnet av tusentals doda, for att Kambodjas befolkning ska lata bli att slappa skrap pa marken? Det var med knutna magar vi lamnade Killing Fields bakom oss och atervande in mot staden.

Nar vi anda ar inne pa det dar med skrap igen. Det maste ju helt enkelt vara okunskap det handlar om? Helt plotsligt kommer det in en massa produkter, sasom plast mm, till landet som de helt enkelt inte har nagon kunskap om? Kanske tror de att en plastburk forsvinner lika snabbt som ett bananskal ner i jorden? Kanske tror de att deras gamla tv formultnar och blir fantastisk godning for deras gronsaker?

måndag 7 februari 2011

Phnom Penh

Lamnade Schnuki imorse for att dra till Phnom Penh. Viu kande oss fardiga med stan men nu langtar vi tillbaka:P Som foregande inlagg beskriver fick vi en ny bild av Kambodja idag, sopornas land! Ah det ororda Kambodja ar sa fruktansvart vackert att man bara vill ata upp det men vart an manniskan satt sin fot ser det forjavligt ut! Hela landet kan latt mistas for att vara en soptipp. Det ar tragiskt att Kambojsarna inte ar mer radda om sin vackra natur. Ju narmre vi kom Phnom Penh desto raddare blev vi. Tank om dom skulle satta av oss hart mitt bland alla sopor? Tank om det var har vi skulle sova inatt? Ah herregud vad gor vi? Emy var tom redo att boka flygbiljett hem om var det en bra stund fram tills vi bestamde oss for att lamna Kambodja bakom oss och dra tillbaka till Bangkok igen imorgon!

Iaf tillslut rullade vi in i varsta lyxkvarteren! JIPPIE skrek vi. Till var besvikelse visade det sig i efterhand att det var typ ambassadkvarteren. Bussen dumpa oss vid floden och vi blev genast bombaderade av tukkisar. En vagrade lata oss vara ifred och nar vi bad om privacy la han glatt till pharmacy pa var tur. Ellor inte sa vi! Tillslut hangde vi med tukkisen som mot vara vilda protester anda tog oss till det guest house vi ca tiotusen ganger sagt att vi inte ville "take a look at'. Efter mycket om och men bastemde vi oss for att spendera natten pa Royal Guest House. Vi sprang med raska steg upp for de 2 superlanga och super smala trapporna (Angkor Wat style) och vande och vred pa madrassen: Inga Bedbugs i sikte!

I Lagom mood gav vi oss ivag for att sanka humoret ytterliggare. S21 stod pa schemat. Ett hemskt stalle och illamaendet var nara tillhands nar var guide visade oss tortyrredskap efter tortyrredskap varvat med bilder och en story om hur hennes bror och pappa berovades livet under Pol Pots regi. Ett stalle man inte vill se men bor se sa att historien inte faller i morker och gloms bort. Imorgon vantar Killing Fields stallet dit de torterade fangarna togs for att tillsammans med tussentals andra slangas i massgravar:(

Efter S21 drog vi hemat och tankte fanga en bit mat men efter en promenad i soplandskapet gav vi upp upp och lamnade matmarknaden for en timmes internet. Nu hoppas vi innerligt att restaurangen har brevid har nagot gott att erbjuda! Imorgon aker vi som sagt tillbaka till Bangkok sa nasta gang vi hors tankte vi forsoka slang upp lite bilder! Ball va?

Bitterfittor!

Yes det ar vi det! Kambodja in our hearts? Nej. DEt borjade bra, det gjorde det (Om vi bortser fran kaoset vid gransen). Siem Reap var var grej oich vi traskade tempel och njot av sol och tuktuk PomPoms sallskap. Ljuva tiden! Sen borjade det ga ut for! Eftersom vi endast rest i morker i detta land viste vi ju inte riktigt hur det ser ut sa nar vi hangde i Schuki som vi kallar det tankte vi att det var sopornas stad. Vi har andrat oss. Kambodja ar sopornas land. vi planerar att starta en sopsorteringskampanj elelr vad som helst! Det ar helt galet folk bara slapper sitt skrap dar dom star och sen ligger det dar och ingen tar hand om det. Ni kan ju tanka er hur det ser ut nar hela befolkningen gor sa...

söndag 6 februari 2011

EMY AR EN PRICKIG KORV!

Emy verkar ha fatt en fix ide (hon forstar inte sjalv var den kommer ifran) om att det vore en cool grej att besoka minst ett sjukhus i varje land vi befinner oss! Nog for att hennes resebudget ar storre an Josefins men det ser ut att kunna bli en dyr hobby! Imorse traskade Josefin som vanligt ut till receptionen for att ta reda pa om vi kunde fa stanna en natt till men somvanligt fick hon svaret: Tell you twelve! (Deras engelska e sot). Detta har resulterat i en valdigt massa upp och nedpackning de senaste dagarna da check out aven den ar kl 12. Emy som ar insatt i hotellvarlden borjar bli forbannad. HUR SVART KAN DET VARA ATT VETA OM DET FINNS ETT RUM!!!!!!!!! Iaf nar Josefin kommer tillbaka undrar hon om hon kommit ratt! I dorren star en prickigkorv! Bedbugs tanker ni och sa aven vi! Men nej Pencillin + sol e tydligen inte lika men karlek...
Fragan ar vad vi gor har nere i varmen nar Emy hela tiden saboterar var planering? Kanske lika bra att packa vaskan och dra till nordpolen? Bygga en igloo och hanga med tomten? VI tror det kan vara var grej! Nu ska vi ga hem, smorja in hela Emy i kortison och ta tabletterna som mamma Lena rekomenderade, INTE de andra, de slanger vi i soptunnan! Sen baddar vi ner oss ramfor Cabel TV och ser pa film! Flashpackingens ljuva sidor!

Flashpacking in Sihanoukville

Dolphin dar vi hangde varje kvall

Mat:)

Kanske inte den basta eldshow vi sett


Vi anpassade oss snabbt till fashpacker livet och gick loss med nagellacket



Emy Sover


I 3 dagar har vi hangt i detta sa kallade framtidens Thailand! Vi vette fan. Har luktar sopor och det gar inte att vara ifred for en sekund! Vart man an gar ar tiggare och forsaljare, minoffer och gatubarn.. Det ar riktigt jobbigt och det ska nastan bli skont att komma harifran. Naturligtvis ar det tragiskt och vi mar valdigt daligt varje gang vi ignorerar dom nar dom satter sig vid vara fotter och tittar med ledsna ogon. Men vi maste inse, vi kan inte vara hela varldens samvete aven om vi vill vara det! Tiggeriet och forsaljandet ar sa annorlunda har jamtemot hemma. I Sverige och Europa finns det liksom granser, det gor det inte har! Imorse nar vi at skaninavisk lyxfrukost for 4 USD klampar det in en dam pa restaurangen och vill salja frukt till oss. I nasta sekund ar vi omringade av barn med armband, kvinnor som vill befria vara ben fran har, benlosa man som vill ha en slant och hundar som vill ha en brod bit, allt mitt inne i restaurangen. I Sverige hade de jagats ut med huvudet fore, har bryr sig ingen, inte ens restauurang agarna.

Det finns dock en del plussidor! Har finns sol! Priserna ar laga och pa en dag gor vi vall i runda slangar av med mellan 10-20 USD inkl boende! Vi traffade en svensk som fraga var vi bodde, nar vi svarade BEach Road konstaterade han: "Jaha, ni har pengar ni!" I efterhand insag vi att vi borde svarat: jajamensan vi kommer fran Falsterbooooo( Ni vet sa dar drygt som Ivar i Greveholm utalar Falsterbo nar mormor som bor dar ska komma pa besok)I ungefar samma mening gav han oss namnet flashpackers! Att betala 15 USD for ett rum, alltsa 7,5 USD/ person, alltsa typ 50 kr per natt gor oss till lyxbackpackers? Inget medvetet val men vi kanner inget storre behov att kopa oss nya vanner(Bedbugs) for endast en tjuga mindre! Sa Flashpacking it is!

Efter att ha solat oss i 3 dagar checkar vi imorgon ut for att inta Pnohm Pen! Det blev en extra natt har pga det Kinesisa nyaret da verkligen alla bussar ar fullbokade! Synd att vi inte visste om nar nyar va for da hade vi ju hangt i Bangkok istallet for i sopornas stad! Okej sa illa ar det inte! Troligen har vi besokt framtidens charter, ge det fem ar och har e fler svenskar och tyskar an i hemlanderna sjalva!

torsdag 3 februari 2011

Roadtrip

Sa nu sitter vi har, skitiga som fa efter tempeltittande. Med endast 2 timmars somn i kropparna ser vi fram emot var liggbuss som plockar upp oss kl 20.00. Vart vi ska? STRANDEN! Vi kanner att det ar dags att buta vagdamm mot sandstrand och t-shirt branna mot bikinilinjer och inte minst, byta avgaser mot havsluft! Sa tills vi hors ige! Ha det bra! Oss hittar ni i sodra Kambodja i shihanokuville eller nagot liknande iaf!

Nu vantar fried nudels! for tredje dagen i rad men anda, 1 dollar e oslagbart

Angkor Wat










I tva dagar har vi chillat runt pa detta stalle. Istallet for att beratta in i detalj om vartenda tempel vi sett (vilket ar en hel del) gor vi en liten lista pa sma tankar som snurrat genom vara huvuden.

* Efter tva dagar har behover vi nog aldrig trana mer. Det ar galet branta och lojligt manga trappor dom har byggt. Trappstegen ar inte mer an 10 cm breda, man far ga pa sidan upp, be till gud (eller Buddah om det nu kanns battre) och hoppas pa det basta!

* Vi kanske inte ser ut som Angelina Jolie men nanstans sadar i stortan kanner vi ss anda lite som Laura Croft nar vi springer genom Tombraider templet

* Det vore en god ide att ha mer an tva timmars somn i kroppen nar man ska inta templen kl 5 pa morgonen.

* En bananpankaka med Nutella framfor Angkor Wat i soluppgangen ar en klar hit

*Vi har inte varit i Japan aven om man kan tro det nar vi kollar igenom vara bilder

* Vi traskar runt med en formogenhet i byxorna men ropar anda hogt att pengarna ar slut. Forsta sma ungarna som saljer vykort at sota, efter tredje blir man irriterad, nar dom sen forsoker hoppa upp i knat pa en nar man ater mat... Ja da tanker man inga goda tankar.

* Man har allt langtat efter ett liv i lyx och att behandlas som en prinsessa men trots det har vi svart for att lata var tuktuk gubbe som vi kalla pompom spendera hela dagen vantandes pa oss. Han slapper oss i ett tempel, vantar 3 h, kor oss i 5 min, vantar 2 h, osv... Allt vi vill ar att ge honom en kram och en stor annans men vi ar inte sakra pa att det skulle uppskattas. Istallet smugglar vi at honom nagra tusenlappar!